Solskyddsfaktor, SPF och UV-strålning
Solens strålar kan delas in i olika typer beroende på våglängd. UVA-strålar har en lång våglängd och när de träffar huden når de djupare ner i huden. Det är de strålarna som bidrar till hudens åldrande i förtid. UVB-strålarna har kortare våglängd och når inte lika djupt. Det är de som gör att vi kan bli bruna men också brända.
Vi behöver skydda vår hud mot både UVA och UVB strålar. Överdriven exponering kan leda till allvarliga konsekvenser för hälsan som till exempel hudcancer. Därför är det viktigt att de solskyddsmedel vi använder har gott skydd mot båda typen av solstrålar. Det är också viktigt att vi använder medlen på rätt sätt för att de ska ha effekt.
Solen är som starkast mitt på dagen mellan kl 11-15. Det är den tid då det är extra viktigt att ha fullgott skydd mot skadliga UV-strålar.
Solskyddsmedel i olika former
Det finns många olika former av solskyddsmedel. De kan vara i form av solskyddskrämer eller som spray. För läpparna finns läppbalsam med solskyddsfaktor.
Det vanligaste felet är att man applicerar alldeles för lite mängd solkräm och inte förstärker skyddet med jämna intervall. Man måste använda tillräcklig mängd för att det angivna solskyddet ska uppnås. En grov uppskattning är att en vuxen person med normalbyggnad måste smörja in ca 35 gram för att skydda hela kroppen.
Solskyddsfaktor (SPF)
Hur bra skyddet mot solstrålarna är brukar anges som solskyddsfaktor (SPF, Sun Protection Factor). Solskyddsfaktorn anges som ett värde och är ett mått på hur mycket av solens UVB-strålar som stoppas från att tränga ner i huden.
Solskyddsfaktorn är inte ett linjärt mått. En solkräm med SPF15 blockerar 93% medan SPF30 stoppar 97% och SPF50 98%.
Om man normalt brukar bli bränd efter 10 minuter i stark sol kan en solkräm med SPF15 skydda så att man kan klara upp till 150 minuter, d.v.s 15 gånger så länge. Det beror mycket på vilken hudtyp man har, styrkan på solen och mängden solskyddsmedel.
Kläder har också en SPF där tjocklek, material, färg och fuktinnehåll styr hur starkt skyddet är. Även passformen och designen har betydelse där löst sittande kläder skyddar bättre än tättsittande. Här kan du läsa Strålsäkerhetsmyndighetens rapport om UV-skyddet hos kläder.
Starkt solljus i kombination med torr luft sliter på din hud och gör att den åldras snabbare.
Solskyddskrämer för ansiktet och huvudet
Ansiktet är den del av kroppen som utsätts för mest solstrålar och som är svårast att skydda med kläder. Det gör att vi måste vara extra noga med att smörja oss där för att undvika brännskador. Många av solkrämerna är också samtidigt återfuktare som förhindrar att huden torkar ut.
Män som har lite hår på huvudet pga tunnhårighet eller som har rakat huvudet behöver vara extra vaksam för att inte bränna sig på hjässan. Mitt på dagen faller solstrålarna nästintill rakt ner på huvudet. Har du rakat huvud eller tunnt hår, se till att du har en bra solskyddskräm med hög SPF hemma. Vi rekommenderar HeadLube Lotion SPF50 från HeadBlade.
Kemiskt och fysikaliskt solskydd
Solkrämer kan delas in i kemiska och fysikaliska solskydd. De kemiska skydden innehåller ämnen som absorberar solstrålarna. Det kemiska ämnet är vanligtvis ethyl-4-aminobenzoate (PABA) som lägger sig i översta hudlagret och där fångar upp de skadliga solstrålarna och oskadliggör de. Den typen av solskyddskrämer är i regel tunna och inte så kladdiga. De har begränsad hållbarhet och det är viktigt att man förvarar flaskan eller tuben rätt.
De fysikaliska solskyddsmedlen innehåller naturliga mineraler som t ex talk, kaolinlera eller titaniumdioxid. De fungerar likt en spegel och studsar bort solstrålarna. De fysikaliska medlen anses ge mest effektivt skydd men är samtidigt kladdiga och segflytande, vilket gör att de kan vara svåra att smörja på.
Genom att undvika solexponering när solen står som högst, minskar du risken för att bränna dig och få besvär. Solens strålar tar även fast det är molnigt eller disigt.
Solskydd och produktion av D-vitamin
I vår kropp bildas D-vitamin när huden träffas av solens strålar. En solig sommardag bildas 10 000 enheter D-vitamin under 20-30 minuters solning. Efter den tiden avtar produktionen då kroppen fått tillräckligt.
Om man har solskyddsfaktor krävs det mycket längre tid i solen för att kroppen ska kunna tillverka samma mängd D-vitamin. SPF15 gör att man måste vara ute i solen i 7-8 timmar istället för 20-30 minuter för att tillverka 10 000 enheter vitamin D. Man kan alltså få D-vitamin brist om man inte låter solens strålar träffa huden tillräckligt mycket. I Sverige vitaminberikar vi många av våra livsmedel som t ex mjölk, smör och havre/sojamjölk.
Under vinterhalvåret är solens strålar för svaga för att vi ska kunna bilda D-vitamin. Då får vi här i Sverige förlita oss på lagrade nivåer sen sommarens produktion och det vi får i oss via maten.
>> Här hittar du alla SLIQHAQs solskyddsprodukter.
